Till innehållet

Livsmedelsföretag

Ska ni starta ett nytt företag, byta ägare eller byta organisationsnummer?

Vid stora förändringar i verksamheten ska ni kontakta oss på miljö & hälsoskydd. Vid ägarbyte eller om er verksamhet ska få ett nytt organisationsnummer, så måste detta anmälas till oss innan det sker. Om man ska starta en helt ny livsmedelsverksamhet, exempelvis en butik, café eller restaurang så ska även det anmälas innan verksamheten startar. Du måste anmäla ägarbyte, byte av organisationsnummer och en ny verksamhet minst 10 arbetsdagar innan bytet sker eller du ska öppna din verksamhet. Detta för att du måste hinna få ditt registreringsbevis innan verksamheten startar. 

Tänk på att det även kan finnas andra tillstånd för att starta verksamhet. Du kan läsa mer om det i Tillståndsguiden. Du kan även få hjälp av Närsam.

Anmälan

Vad är en sanktionsavgift och när får man det?

Om man startar en verksamhet som ska vara registrerad, utan att först registrera den, får man betala en sanktionsavgift. En sanktionsavgift är som böter. Om man glömt anmäla sin nya verksamhet innan den startar så får man betala 1 % av årsomsättningen. Avgiften får dock som lägst bestämmas till 5 000 kronor och högst 75 000 kronor, oavsett årsomsättning. Om man glömt att anmäla byte av ägare eller organisationsnummer så får man betala 0,5 % av verksamhetens årsomsättning. Avgiften får dock som lägst bestämmas till 2 500 kronor och som högst till 40 000 kronor, oavsett årsomsättning. Det är miljö- och hälsoskydd som beslutar om sanktionsavgift, men pengarna går till Svenska staten.

Verksamheter med egen brunn

Har du en verksamhet på landet med eget vatten omfattas brunnen av Livsmedelsverkets föreskrifter. Läs mer om vad som gäller under Enskilt vatten och avlopp

Avsluta din verksamhet

Det är viktigt att du informerar oss även när du planerar att avsluta din verksamhet. Vi behöver ha aktuell information om vilka verksamheter som finns registrerade för att kunna bedriva vårt uppdrag. 

Ladda ner vår folder

Vi har tagit fram en folder med samlad information för dig som bedriver en livsmedelsverksamhet. 

Miljö- och byggnadsnämnden tar ut en avgift för prövning och kontroller enligt Livsmedelslagstiftningen. Alla som bedriver livsmedelsverksamhet får betala en årlig avgift som ska täcka kontrollmyndighetens kostnader för livsmedelskontroller.

För att registrera ditt livsmedelsföretag betalar du en avgift som motsvarar en timmes handläggningstid. Det kostar 1 293 kronor år 2024.

Du ska även betala en årlig kontrollavgift från det år verksamheten startar. Hur hög den avgiften blir grundar sig bland annat på hur omfattande och riskabel hantering verksamheten har. Om du sköter din verksamhet på ett bra sätt kan avgiften minska. På samma sätt kan avgiften öka om du missköter verksamheten eftersom vi då kan bedöma att mer kontrolltid behövs.

Miljö- och hälsa kommer ut på regelbundna kontroller för att se att din verksamhet fungerar bra. Då utgår vi från livsmedelslagen för att kunna göra bedömningar.

Om miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen hittar avvikelser som är så pass allvarliga att de behöver följas upp genom ytterligare en kontroll, måste företaget betala för den extra tiden. Timtaxan för uppföljande kontroll är 1 293 kronor år 2024.

Varför tas det ut en avgift?

Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighet som ska kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Riksdagen har beslutat att all myndighetsutövning enligt livsmedelslagstiftningen ska betalas av företag som bedriver livsmedelshantering. Skattemedel får endast användas till en bråkdel av myndighetens uppgifter såsom till exempel utredningar av obefogade klagomål.

Den årliga kontrollavgiften grundar sig på hur omfattande och riskabel hantering verksamheten har. Dessutom beräknas hur mycket tid det ska läggas på kontroll av den information som verksamheten ger till kunderna. Taxan för livsmedelskontrollen följer Livsmedelsverkets vägledning om riskklassning och beräkning av årlig kontrolltid (taxan är antagen i kommunfullmäktige kf § 118/14).

Bedömning av olika risknivåer 

Detta är bedömningen som görs för butiker och restauranger. 

Högrisk

  • Bearbetning av rått kött eller fågel
  • Bearbetning av opastöriserad mjölk
  • Nedkylning

Exempel:Tillagning av maträtter från rått kött.  Grillning av kyckling. Tillagning av kebab eller pizza med köttfärs. Tillagning av ostkaka från opastöriserad mjölk.

Mellanrisk

  • Beredning/bearbetning av vegetabilier, ägg, pastöriserad mjölk, rå fisk och tillagade animaliska produkter.
  • Styckning/malning av rått kött.
  • Återuppvärmning och varmhållning.

Exempel: Hantering av grönsaker, tillverkning av sallader/smörgåsar och tårtor. Tillagning av fiskrätter(sushi). Marinering av kött och tillverkning av köttfärs.

Lågrisk

  • Kylförvaring
  • Manuell hantering av glass

Exempel: Försäljning av kylda livsmedel. Försäljning av mjukglass eller kulglass.

Mycket låg risk

  • Bakning
  • Försäljning av livsmedel som inte behöver kylförvaras.
  • Försäljning av frysta livsmedel.
  • Uppvärmning av frysta och färdiglagade produkter.

Exempel: Bakning av matbröd, hårdbröd och torra kakor. Försäljning av frukt, grönsaker och dryck. Försäljning av förpackad glass. Uppvärmning av frysta pizzabitar för direkt försäljning.

Produktionsstorlek

Restauranger, storkök, caféer och serveringar: Hur många portioner som serveras dagligen i genomsnitt.

Butiker: Hur många årsarbetskrafter som jobbar i butiken per år.

Produktion: Antal utgående ton producerade livsmedel per år.

Vattenverk: Distribuerat dricksvatten per dygn.

Känslig konsumentgrupp

Om företaget producerar livsmedel huvudsakligen eller i stor omfattning till barn under fem år, personer i behov av specialkost eller vårdtagande inom äldrevården eller sjukvården.

Erfarenhetsklasser

Erfarenhetsklass A: 

Företaget har under två års tid inga konstaterade anmärkningar vid myndighetens kontroll. 

Erfarenhetsklass B: 

Normalläge, företaget kan få någon anmärkning eller notering vid kontrollen som antingen följs upp med en uppföljande kontroll eller vid den nästa planerade kontrollen.

Erfarenhetsklass C: 

Företaget har under två års tid haft flera kontrollbesök som har lett till uppföljande kontroll. Vid uppföljande kontroll kvarstår anmärkningarna och företaget har inte förbättrat sina rutiner.

Lokal och utrustning ska anpassas efter den verksamhet som bedrivs. Om du är osäker på hur lokalen utformas på bästa sätt kan du anlita en konsult, till exempel en arkitekt eller livsmedelshygienkonsult. Konsulten kan hjälpa dig med vilka anpassningar som behöver göras i lokalen för att passa din verksamhet och samtidigt uppfylla lagstiftningen. Läs mer på livsmedelverkets hemsida

Glöm inte att kontrollera om det krävs bygglov eller bygganmälan när du ska göra ändringar av din befintlig lokal eller om du ska göra en nybyggnation. Det är alltid du som företagare som är skyldig att se till att kraven i lagstiftningen uppfylls. Här kan du läsa mer om bygglov

Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste ha ett system för livsmedelssäkerhet, eller som det också kallas – egenkontroll. Det är du som företagare som ansvarar för att de livsmedel som säljs eller serveras är säkra att äta, har rätt märkning och sammansättning. Kunden ska inte riskera att bli sjuk för att maten från ditt företag innehåller farliga bakterier, främmande ämnen eller omärkta allergiframkallande ämnen.

För att du ska kunna ha god kontroll på din livsmedelshantering måste det i din verksamhet finnas rutiner för hur hälsofaror ska kunna undvikas. Du ansvarar också för att personalen som handskas med livsmedel har goda kunskaper i livsmedelshygien. Personalen måste förstå och följa de rutiner som gäller för verksamheten. På livsmedelverkets hemsida kan du läsa om grundförutsättningar och allmäna hygienkrav. 

Ta reda på riskerna (faroanalys, HACCP) 

Vad är en faroanalys och varför ska vår verksamhet göra en sådan?

Som ni redan vet är det viktigt att livsmedlen i er verksamhet är säkra, för kundernas/matgästernas skull och för att lagstiftningen kräver det. Därför behöver ni analysera er verksamhet för att upptäcka och förebygga faror som kan uppstå. All livsmedelshantering kan innebära någon typ av fara. 

Svårt att göra en faroanalys?

Verkar det för svårt att själv göra en fullständig faroanalys, kan ni ta hjälp av att t.ex. läsa branschriktlinjer eller anlita ett företag för jobbet. På Livsmedelsverkets hemsida finns också information om faroanalys. Det finns även utbildningar genom olika aktörer som ges både på plats och digitalt för den som vill lära sig mer om faroanalys och kritiska styrpunkter. Läs mer om faroanalys på Livsmedelsverkets hemsida.

Miljö- och hälsa kontrollerar att företagen tar ansvar och att maten som säljs är säker. Kunden ska kunna känna sig trygg när han eller hon köper mat i butiken eller äter mat på restaurang.

Målet med livsmedelslagstiftningen och kontrollen är att maten är säker och håller utlovad kvalitet. Företagarna i livsmedelsbranschen ska arbeta på ett sådant sätt att syftet med lagstiftningen uppnås.

Vad kontrolleras?

Livsmedelsverket har skrivit en vägledning om hur kontrollen ska gå till. Kontrollen utgår från lagstiftningsområden som du kan läsa mer om på Livsmedelsverkets hemsida.

Vid den första kontrollen går vi igenom samtliga kontrollområden. Vid senare kontroller görs ett urval av kontrollområden. Efter varje kontroll lämnas en skriftlig kontrollrapport till företaget. Kontrollrapporterna är offentliga handlingar.

Det finns olika typer av kontroller:

  • Registreringskontroll: Det är den första kontrollen efter att ett nytt företag har startat. Samtliga 15 kontrollpunkter granskas. Föranmäls alltid. 
  • Planerad kontroll: Vanligaste formen för kontroll där vissa kontrollområden väljs ut. Sker alltid oanmäld.
  • Uppföljande kontroll: Brister som följs upp vid de ovannämnda kontrollerna. Sker alltid oanmäld.
  • Revision: Här gör man en djupare och mer ingående kontroll. Föranmäls alltid. 

 

Livsmedelskontroll är riskbaserad

Hur ofta kontrollen utförs beräknas på vilka risker livsmedelshanteringen i verksamheten medför och hur omfattande riskerna är. Även myndighetens erfarenhet från tidigare kontroller kan påverka kontrolltiden och därmed hur ofta kontrollen genomförs.

Kontaktuppgifter

Anna Roos - Miljö- och hälsoskyddsinspektör
anna.roos@kristinehamn.se

0550-882 64

Ida Lindbäck - miljö- och hälsoskyddsinspektör
ida.lindback@kristinehamn.se

0550-882 11

Hanna Jibbefors - miljö- och hälsoskyddsinspektör
hanna.jibbefors@kristinehamn.se

0550-858 07

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".