Gå till navigation - Gå till subnavigering - Gå till innehåll

Avgifter för registrering och kontroller

Miljö- och byggnadsnämnden tar ut en avgift för prövning och kontroller enligt Livsmedelslagstiftningen. Alla som bedriver livsmedelsverksamhet får betala en årlig avgift som ska täcka kontrollmyndighetens kostnader för livsmedelskontroller. 

Varför tas det ut en avgift?

Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighet som ska kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Riksdagen har beslutat att all myndighetsutövning enligt livsmedelslagstiftningen ska betalas av företag som bedriver livsmedelshantering. Skattemedel får endast användas till en bråkdel av myndighetens uppgifter såsom t ex utredning av obefogade klagomål.

Vill du veta mer om vad du betalar för kan du läsa om det i vår folder.

Taxa för prövning och kontroll enligt livsmedelslagstiftningen

Hur beräknas avgiften för er verksamhet?

Den årliga kontrollavgiften grundar sig på hur omfattande och riskabel hantering verksamheten har. Dessutom beräknas hur mycket tid det ska läggas på kontroll av den information som verksamheten ger till kunderna. Taxan för livsmedelskontrollen följer Livsmedelsverkets vägledning om riskklassning och beräkning av årlig kontrolltid (taxan är antagen i kommunfullmäktige kf § 118/14).

Följande bedömningar behöver göras vid inklassning:

Typ av hantering

Högrisk:
Bearbetning av rått kött och rå fågel.
Bearbetning av opastöriserad mjölk.
Nedkylning

Exempel: Tillagning av maträtter från rått kött.
Grillning av kyckling.
Tillagning av kebab eller pizza med köttfärs.
Tillagning av ostkaka från opastöriserad mjölk.

 

Mellanrisk:
Beredning/bearbetning av vegetabiler, ägg, pastöriserad mjölk, rå fisk och tillagade animaliska produkter.
Styckning/malning av rått kött.
Återuppvärmning och varmhållning.

 

Exempel: Hantering av grönsaker, tillverkning av sallader/smörgåsar och tårtor.
Tillagning av fiskrätter(sushi).
Marinering av kött och tillverkning av köttfärs.

 

Lågrisk:
Kylförvaring
Manuell hantering av glass.

 

Exempel: Försäljning av kylda livsmedel.
Försäljning av mjukglass eller kulglass.

 

Mycket lågrisk:
Bakning
Försäljning av livsmedel som inte behöver kylförvaras.
Försäljning av frysta livsmedel.
Uppvärmning av frysta och färdiglagade produkter.

 

Exempel: Bakning av matbröd, hårdbröd och torra kakor. Försäljning av frukt, grönsaker och dryck.
Försäljning av förpackad glass. Uppvärmning av frysta pizzabitar för direkt försäljning.

Detta är bedömningen som görs för butiker och restauranger. Annan bedömning finns för tillverkning, grossister och distributörer samt dricksvattenanläggningar, se livsmedelsverkets vägledning om riskklassning och beräkning av årlig kontrolltid.

Produktionsstolek
Restauranger, storkök, caféer och serveringar: Hur många portioner som serveras dagligen i genomsnitt.
Butiker: Hur många årsarbetskrafter som jobbar i butiken per år.
Produktion: Antal utgående ton producerade livsmedel per år.
Vattenverk: Distribuerat dricksvatten per dygn.

Känslig konsumentgrupp
Om företaget producerar livsmedel huvudsakligen eller i stor omfattning till barn under fem år, personer i behov av specialkost eller vårdtagande inom äldrevården eller sjukvården.

Erfarenhetsklass
Erfarenhetsklass A:
Företaget har under två års tid inga konstaterade anmärkningar vid myndighetens kontroll.

Erfarenhetsklass B:
Normalläge, företaget kan få någon anmärkning eller notering vid kontrollen som antingen följs upp med en uppföljande kontroll eller vid den nästa planerade kontrollen.

Erfarenhetsklass C:
Företaget har under två års tid haft flera kontrollbesök som har lett till uppföljande kontroll. Vid uppföljande kontroll kvarstår anmärkningarna och företaget har inte förbättrat sina rutiner.

Frågor om avgifter

Du välkommen att kontakta oss på miljö- och hälsa och kontaktuppgifter hittar du här till höger.