Gå till navigation - Gå till subnavigering - Gå till innehåll

Kristinehamns historia

Bojorten Christine af Bro seglar på Vänern.Kristinehamns ursprung var den hamn- och marknadsplats som uppstod kring den bro där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade älven Varnan. Här möttes handelsmän och resande på och utmed Vänern. Och här var en bra plats för ett gott liv, tyckte de som stannade till. De kallade platsen för Bro.

Redan Gustav Vasa hade ögonen på Bro då han sökte en lämplig plats för ett järnbruk nära en bra utskeppningshamn. Och det var hans son Karl, sedermera Karl IX, som lät anlägga både hytta och hammarsmedja här på 1570-talet. Så småningom drev järnets väg till Vänern fram stadsbildningen 1642, under drottning Kristinas förmyndarregering.

Staden, som fick namnet Kristinehamn, kom att bli ett centrum för Bergslagens järn- och träexport. Denna ställning förstärktes i och med att en av landets första järnvägar anlades mellan Kristinehamn och Sjöändan, strax norr om Kristinehamn – den första länken i Inlandsbanan.  

För att påminna om sjöfartens betydelse för stadens tillblivelse, så fick Kristinehamn en bojort i sitt stadsvapen. I slutet av 90-talet byggdes en fullskalig modell av den lilla båten i stadsvapnet. Bojorten, som fick namnet Christine af Bro, seglar nu på Vänern och är en populär sommarattraktion i Kristinehamn.