Gå till navigation - Gå till subnavigering - Gå till innehåll

Grundskola för alla barn

Det andra millenniemålet är att alla barn ska få gå i grundskolan oavsett kön, etnicitet, religion eller annat.

Allt fler av världens barn går i skolan. Skolåret 1999/2000 när världens ledare skrev under milleniemålen, gick 85 procent av alla barn i skolåldern i skolan. Bara sju år efter det hade andelen ökat till 89 procent. De fyra procenten betyder 33 miljoner fler barn.

Att barn går i skolan är en av många viktiga förutsättningar för att fattigdomen ska minska i världen. Studier har visat att barnadödlighet och undernäring är mindre för barn vars mödrar har gått i skolan. Genom utbildning kan miljontals människor i världen också skaffa sig ett säkrare och bättre betalt arbete och därigenom höja levnadsstandarden för sig och sina familjer.

Även om utvecklingen går åt rätt håll är det fortfarande drygt en tiondel av världens barn som inte går i skolan. De barn som löper störst risk att inte få gå i skolan är barn från fattiga familjer, och barn som lever på landet, framförallt flickor. Etniska, religiösa och språkliga minoriteter har också färre möjligheter till skolgång än andra barn. 

Fler skolbarn i Afrika

I Afrika söder om Sahara och i södra Asien har andelen barn som går i grundskolan ökat snabbare än i resten av världen, fastän befolkningsmängden har ökat under samma period. Det tyder på att länderna prioriterar skolgång trots de kostnader det medför.

Flera länder har med ganska enkla medel höjt andelen barn som går i grundskolan. Det kan handla om att ge familjer särskilda skolbidrag eller bjuda skolbarn på gratis måltider.

Ett effektivt sätt som använts i många länder är att slopa skolavgifterna, vilket man har gjort ibland annat Burundi, Etiopien, Ghana, Kenya, Malawi, Moçambique, Tanzania och Uganda. I Ghana ökade antalet barn som gick i skolan med drygt en miljon på bara ett år efter att skolavgiften försvann. 

Lokala insatser påverkar globalt

Även vi i Sverige kan arbeta för att uppfylla Millenniemålen. Ett sätt är genom kommunala samarbeten och utbyten. Många svenska kommuner samarbetar redan internationellt kring frågor gällande lokal demokrati och kommunal service som ett led i att utveckla välfärden i sin partnerkommun.
Den svenska välfärden bygger på väl fungerande kommunal service och ett lokalt engagemang, vilket är grundläggande för en positiv utveckling i alla samhällen. Därför förutsätter en hållbar lokal utveckling kunskapsutbyte och samarbete mellan kommuner i rika och fattiga delar av världen.   
 

Samarbete som gör skillnad 

Genom skolsamarbeten och utbyten kan svenska kommuner bidra till att höja kvaliteten i en partnerkommuns skolor och även bidra till en utvecklad skolförvaltning på kommunal nivå. Gemensamt kan den svenska kommunen och partnerkommunen arbeta med att lösa de problem och hinder som bidrar till att många barn inte går i skolan alls och att andra barn inte fullföljer sin skolgång.

Rent konkret kan nämnas arbetet med att bygga upp och etablera lokala lärcentra i de fall skolbarn har en alltför lång väg till skolan. Om tekniken och möjligheterna tillåter kan man på så sätt bidra till att barn får en säkrare väg till skolan, att fler barn de facto kan ta sig till skolan och att mindre tid krävs för att färdas till själva skolbyggnaden.

Fakta Millenniemål 2

Låt alla barn få gå i grundskolan

  • Alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar, ska kunna avsluta sin grundskoleutbildning.