Gå till navigation - Gå till subnavigering - Gå till innehåll

Vanliga frågor och svar

Allmänt om insamlingen
Papperspåsen och påshållaren
Hämtning
Abonnemang
Taxan
Kompost

Allmänt om insamlingen

Varför ska vi återvinna matavfall?
Naturvårdsverkets nationella mål är att 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger och storkök sorteras ut och behandlas så att man kan ta reda på energi och näringsämnen senast från 2018. Kristinehamns kommun vill vara en del i att uppfylla detta mål.

Matavfall innehåller både energi och näring som vi kan ta tillvara på genom rötning. Biogasen som utvinns kan uppgraderas och användas till att köra fordon på och biogödslet som blir kvar kan användas som jordförbättringsmedel på åkermark istället för konstgödsel.

Hur mycket matavfall kommer att samlas in?
Mer än hälften av alla kommuner i Sverige har insamling av matavfall. Hur stora mängder som kommer att samlas in i Kristinehamn är svårt att säga. Tittar man på hur det ser ut i andra kommuner så lämnar varje hushåll ifrån sig i snitt drygt 200 kg matavfall/år.

Är det verkligen en miljövinst, kommer det inte att bli ytterligare transporter?
Inga extratransporter kommer att behövas på grund av att vi går över till att köra med tvåfacksbilar och att vi lägger om till 14-dagarshämtning för en stor del av insamlingen.

Vad är biogas?
Biogas består av metangas och koldioxid. Gasen kan användas till uppvärmning, elproduktion eller som fordonsbränsle efter det att gasen har renats från koldioxid.

Är biogas ett bra alternativ som fordonsbränsle?
Förbränningen av biogas i fordon medför inte något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, så biogasfordon bidrar inte till den ökade växthuseffekten på det sättet som fossila bränslen gör (bensin, diesel och naturgas).

Vad innehåller avgaserna från biogasfordon?
Avgaserna innehåller framförallt koldioxid, vatten och kväveoxider. Bränslet är inte fossilt såsom bensin och diesel, så inget nettotillskott av koldioxid sker till atmosfären. 

Vad händer med biogödslet?
Den restprodukt, biogödsel, som kommer ut efter att biogasen tagits tillvara kommer att gå ut på åkermark som gödsel genom att anläggningen i Karlskoga har avtal med bönder runt om som kommer att använda den som ersättning för en del av konstgödseln som idag används.

Måste jag vara med?
Det är frivilligt att vara med i utsorteringen av matavfall, men kommunen vill att så många som möjligt är med och sorterar, eftersom matavfall är en resurs som bör tas tillvara. Dessutom så är det betydligt billigare att vara med jämfört med att inte delta.

Kan jag lägga möglig mat bland matavfallet?
Ja, det går alldeles utmärkt.

Kan jag lägga banan- och apelsinskal bland matavfallet fast de är besprutade?
Ja, det går bra.

Kan jag lägga trädgårdsavfall (gräs, löv, grenar, ris) i det bruna kärlet?
Trädgårdsavfall får inte läggas i kärlet för matavfall. Däremot går det bra att kompostera det själv hemma i trädgården eller att lämna in det på kommunens återvinningscentral Strandmossen. Det finns ett abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall, länken öppns i nytt fönster. Ett 370 l kärl ställs då ut och töms varannan vecka. Tjänsten är endast tillgänglig inom tätorten.

Vilka kärlstorlekar kan jag välja mellan?
Det bruna kärlet för matavfall är på 140 liter och töms alltid varannan vecka. Det gröna kärlet för brännbart avfall finns i två alternativ, 140 liter och 240 liter. Man kan även välja om man vill ha hämtning varannan eller var 4:e vecka av det brännbara avfallet.
För andra alternativ kan du vända dig till Renhållningen och prata med dem om olika möjligheter.

Kan jag dela det bruna kärlet med min granne?
Det kommer även i framtiden att vara möjligt att dela kärl med grannen. För delning krävs tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden.

Kommer inte matavfallet att lukta?
Nej, matavfall är ju inget nytt avfall, det fanns tidigare också. Enda skillnaden är att det läggs i en separat behållare. Sköter du hanteringen på rätt sätt så finns det ingen anledning att tro att det kommer lukta.

Underhåll av kärlet?
Både det bruna och det gröna kärlet bör tvättas vid behov för att minska risken för dålig lukt, flugor och fastfrysningar. Det är fastighetsägarens ansvar att sköta om sina sopkärl.
Kärlen bör tvättas minst två gånger om året. Det bruna kan behöva tvättas oftare.

Papperspåsen och påshållaren

Var får jag tag i papperspåsar?
Vid starten levereras 80 stycken påsar hem till dig som villaägare. När dina påsar börjar ta slut klämmer du fast en påse under locket på sopkärlet så lämnar renhållningsarbetarna kvar en bunt påsar vid nästa tömningstillfälle Dessa ingår i abonnemanget och räcker de inte kan du hämta fler på Strandmossen eller hos Renhållningen kostnadsfritt. I Björneborg kan du hämta en ny bunt på COOP NÄRA, i Bäckhammar hos ICA Nyvalls, i Nybble hos ICA Nära Nybble och i Skottlanda hos Handlar'n Skottlanda.

För dig som bor i ett flerbostadshus som är med i matavfallsinsamlingen finns påsar att hämta i soprummet eller på annat sätt som meddelas av hyresvärden.

Får jag använda andra påsar än de som man får av Kristinehamns kommun?
Nej, det är inte tillåtet att använda andra påsar. Påsarna har valts för att de bryts ner fullständigt och fungerar väldigt bra i rötningsprocessen. De är gjorda i våtstarkt papper och släpper igenom fukt men inte vattendroppar.

Varför använder vi en papperspåse?
Det finns många olika sorters påsar som kan användas till matavfall. Papperspåsen är den mest beprövade påsen och även vanligast förekommande, ca 80 % av kommunerna som samlar in matavfall gör detta i papperspåsar. Dessutom är det den påstyp som fungerar i en rötningsanläggning och vi har sedan 2013 levererat matavfallet till en sådan anläggning.

Hur ska jag få plats med två sopkärl under diskbänken?
Behållaren som papperspåsen ska stå i är inte särskilt stor, den bör få plats under diskbänken utan några större problem.  Den kan också fästas på skåpluckan.

Påsen blir blöt!
Påsen kommer att bli missfärgad på utsidan. Detta är inget konstigt och beror på att påsen släpper igenom fukt men inte vattendroppar. För att undvika läckage från påsen kan du pröva något av följande:
• Byt ut påsen efter ca 3 dagar även fast den inte är full
• Använd den påshållare du får med i startpaketet
• Se till så att det är luftigt runt matavfallspåsen så att fukten i avfallet kan dunsta
• Lägg använt hushållspapper/servetter i påsen, det hjälper till att suga upp fukten
• Fyll påsen till max 2/3 så att det går att tillsluta den
• Om påsen är mycket våt, ta en extra påse. Använd dock inte alltid två påsar, fukten i avfallet måste ventileras
• Vik ihop lite hushållspapper och lägg i botten på påsen
• Låt det blöta avfallet rinna av ordentligt innan du lägger det i matavfallspåsen
• Använd gärna den slaskskrapa du fick i samband med att matavfallsinsamlingen började

Påsarna fryser fast i kärlet!
Om man lägger i varma och fuktiga påsar i kärlet vintertid finns risk att de fryser fast. Detta leder till att kärlen inte töms ordentligt när sopbilen kommer. För att undvika detta så finns det några tips:
• Se till så att påsen inte är för fuktig
• Placera påsen på hyllan i kärlet. Då hinner påsen att frysa och bli hård. När du sedan kommer med nästa påse puttar du ner den frysta påsen i kärlet och placerar den nya fuktiga påsen på hyllan (för dig som är villaägare)
• Lägg lite hushållspapper i botten på påsen
• Om kärlet är rent minskar risken för fastfrysningar
• Om det ändå frusit fast påsar i kärlet, pröva att skaka och sparka lite försiktigt på kärlet eller använd tex ett kvastskaft att peta loss dom med

Blir det inte luktproblem med matavfall?
Matavfall kan lukta illa om det förvaras för länge och för varmt. Ju fuktigare matavfall är desto större är risken att det börjar lukta. För att få så lite lukt som möjligt finns det några tips:
• Se till så att matavfallet inte är för blött
• Byt påse 3 gånger i veckan, fast den inte är full
• Tvätta kärlet
• Placera kärlet i skuggan
• Spraya kärlet med en blandning av 1 dl ättika och 9 dl vatten
• Har du fortfarande stora problem kontakta renhållningen

Vi har flugor i vårt bruna kärl!
Flugor och insekter trivs i ditt sopkärl om påsarna inte är förslutna ordentligt. Fyll påsarna till max 2/3 och se till så att de är ordentligt förslutna. Ett smutsigt kärl drar till sig mer flugor än ett rent. Tvätta därför kärlet regelbundet. Du kan också spraya kärlet med ättiksvatten. Under rubriken Informationsmaterial finns mer tips hur man minskar risken för flugor och larver.

mtning

Vem är det som hämtar mina sopor?
Renhållningsavdelningen vid Kristinehamns kommun hämtar dina sopor precis som tidigare.

Hur ofta kommer kärlen att hämtas?
Hämtningen av matavfall kommer att ske varannan vecka både på landsbygden och i tätorten. Det brännbara avfallet hämtas varannan vecka eller var 4:e vecka beroende på kundens önskemål. På landsbygden och i villaområden kommer vi att använda tvåfacksbilar där vi tömmer matavfallet i ett fack och det brännbara avfallet i ett annat fack. För flerfamiljshus och verksamheter i Kristinehamns tätort kör vi också i huvudsak tvåfacksbil men där är hämtintervallet oftast veckohämtning.

Var ska kärlen vara placerade?
Kärlet måste stå ute vid vägen eller på den överenskomna tömningsplatsen den dagen som kärlet ska tömmas. Se broschyr. öppnas i nytt fönster. Var du förvarar kärlet övrig tid bestämmer du själv, så länge det är på din egen tomt. Finns möjligheten, ha gärna kärlet placerat i skuggan för att undvika dålig lukt.

Men varför ska jag sortera mitt matavfall, ni tömmer ju ändå tunnorna i samma bil?
Sopbilen är indelad och har två separata fack. En skiljevägg håller matavfallet och det brännbara avfallet ifrån varandra. I de fall vi hämtar soporna med en bil med bara ett fack har vi delat in turerna så att vi endast hämtar brännbart vid ena turen och bara matavfall vid nästa tur.

Vart tar soporna vägen när de samlats in?
Sopbilarna kör till Återvinningscentralen Strandmossen där omlastning sker. Det brännbara avfallet lastas i två containrar som körs till Karlskoga kraftvärmeverk där det förbränns. Den energi som man får ut distribueras till kunder i form av värme i fjärrvärmenätet, processånga till näraliggande industri samt som elektricitet som levereras ut i elnätet. Matavfallet lastas i en container som körs till Karlskoga där det tas in i en rötningsanläggning och biogas tillverkas. Biogasen levereras till försäljning i Karskoga. Kvar blir en biogödsel som levereras ut till bönder runt Karlskoga (men även till några lantbruk i Kristinehamns kommun) och kompletterar/ersätter konstgödsel.

Abonnemang

Vad ingår i ett normalt sopabonnemang för villahushåll?
• 140 liters grönt sopkärl för brännbart avfall
• 140 liters brunt kärl för matavfall
• Fri tillgång till matavfallspåsar och tillhörande ventilerad hållare
• Slaskskrapa (engångsgåva)
• Fritt utnyttjande av Återvinningscentralen Strandmossen
• Fritt utnyttjande av återvinningsstationerna för förpackningsmaterial
• Fri tillgång till Samlaren, miljöstationer och andra insamlingspunkter för farligt avfall

Varför kan jag inte få sopsäckar längre?
Sopsäckar innebär en stor belastning på renhållningens personal i samband med tömning. Säckarna ska dras ur hållaren, lastas på säckkärran och sedan släpas till sopbilen. Arbetsmiljöverket har hårda krav och på sikt kan denna typ av hantering komma att förbjudas. Därför byter vi till enbart sopkärl i samband med utsortering av matavfall som ett led i arbetsmiljöarbetet.

Hur gör jag för att byta abonnemang?
Om du vill byta abonnemang så kontaktar du renhållningen.

Jag har köpt ett hus och ska snart flytta in. Hur anmäler jag vilket abonnemang jag vill ha?
I samband med ägarbyte ska säljaren kontakta kommunen och anmäla detta. Då skickas en ägarbytesblankett ut till säljaren. På den blanketten ska såväl säljaren som köparen notera vissa uppgifter. För köparens del finns frågor om val av sopabonnemang som ska fyllas i. Om man inte gör något val kommer man att tilldelas ett osorterat abonnemang. Man kan aldrig överta den tidigare ägarens abonnemang eller dispenser.

Måste jag som villaägare ha två tunnor?
Ja, alla villaägare har två tunnor, antingen en grön och en brun för de som vill vara med i matavfallsinsamlingen eller två gröna tunnor för de som väljer att inte delta.

Bara om du har en egen kompost behöver du endast ha det gröna kärlet för brännbart avfall. För att få kompostera matavfallet på den egna fastigheten krävs ett tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden. Blankett med ansökan hittar du på www.kristinehamn.se

För mig blir det knappt något matavfall så det känns onödigt med ett helt kärl.
Kommunen vill att alla är med på matavfallsinsamlingen, många bäckar små. Tycker du att det är onödigt med ett eget kärl så prata med dina grannar och se om någon är intresserad av att dela kärl. Du kan också ta kontakt med renhållningen om reducerade abonnemang.

Varför är det dyrare att inte vara med i matavfallsinsamlingen?
Kommunen vill påverka hushållen att använda de system som är bäst ur miljösynpunkt. Väljer man att inte delta i matavfallsinsamlingen får man en dyrare avgift.

Kan jag byta kärlstorlek för matavfallskärlet?
För matavfall finns det en storlek att välja på, 140 liter. Du kan dock ansöka om att få ett abonnemang på 80 liter. Kärlet är detsamma, det enda som justeras är bottnen på kärlet som är höj- och sänkbart. Räcker inte 140 liter så får man ha flera kärl. Det finns större kärl men då dessa blir tunga och otympliga ur arbetsmiljösynpunkt kommer dessa att utnyttjas endast i undantagsfall

Mitt sopkärl har gått sönder. Hur gör jag?
Kontakta renhållningen och anmäl detta. Vi byter kostnadsfritt kärl som gått sönder pga. tömningar eller normalt slitage.

Hur ska jag placera kärlen?
Kärlen placerar du bredvid varandra på en hård yta på ca 1,20 x 0,60 m i anslutning (inom 3 m) till där sopbilen stannar. Om du vill ha kärlen på annat ställe mellan hämtningar kan du ha det men då måste du själv ta fram kärlen till hämtstället i så god tid att de kan hämtas. Kärlen hämtas mellan kl. 06-16 så för att vara på den säkra sidan är det bäst att ställa ut kärlen på hämtningsplatsen kvällen innan. Infoblad om uppställningsplats

Kan jag använda avfallskvarn istället?
Det är inte tillåtet i Kristinehamns kommun att ansluta en avfallskvarn till avloppsnätet. Ledningsnätet klarar inte av att transportera matavfall, risken är för stor att det skulle bli fler driftstörningar som följd.

Jag glömde ställa ut mitt sopkärl och missade tömningen, kan jag beställa en extratömning?
Ja, det går bra, men det tillkommer en kostnad på 72 kr per behållare och gång för små kärl.

 

Taxan

Vad är grundavgift och vad går den till?
Ett sopabonnemang består av två delar där den ena delen utgörs av en grundavgift. Grundavgiften finansierar kostnader för återvinningscentralen, miljöstationerna, administration, information och andra kostnader som behövs för att organisationen ska kunna sköta insamlingen enligt lagar och krav.

Vad är hämtningsavgift och vad går den till?
Andra delen av sopabonnemanget utgörs av en hämtningsavgift. Hämtningsavgiften finansierar insamlingen och omhändertagandet av hushållsavfallet, alltså matavfallet och det brännbara avfallet. Kostnaden varierar beroende på kärlstorlek och hämtningsintervall.

Vad innebär tilläggsavgifter?
Vissa tjänster ingår i det kommunala ansvaret men utnyttjas inte av alla abonnenter. Exempel på sådana tjänster är hämtning av slam från enskilda brunnar eller latrinhämtning. Avgifter för detta kallas för tilläggsavgifter. Till tilläggsavgifter räknas också sådana avgifter som tas ut pga långa gångavstånd eller andra omständigheter på enstaka plats. Till denna kategori hör det s.k. gångavståndstillägget som tas ut om kärlen placeras mer än 3 m från sopbilens stannställe.

Vad betyder "Gångavstånd xx,x-xx m"?
I kommunens avfallstaxa ingår ett gångavståndstillägg. Med gångavstånd menas att kommunens insamlingspersonal behöver gå in på er fastighet och hämta soptunnan. För detta merarbete tar vi ut en extra avgift. Avgiften är indelad i olika intervall och utfaller när avståndet mellan hämtfordonets angöringsplats och behållarplatsen överstiger 3 meter.

När kan jag söka uppehåll i sophämtningen?
För att få uppehåll i sophämtning måste uppehållet gälla minst fyra månader i sträck. Man kan normalt få uppehåll under ett år. Uppehållet gäller bara befrielse från hämtningen av sopor i kärlen och kunden måste fortfarande betala grundavgift för fastigheten.

Varför ska jag betala grundavgift när jag har uppehåll i hämtning?
Ett sopabonnemang är uppdelat i två delar, grundavgift och hämtningsavgift. Grundavgiften finansierar kostnader för återvinningscentralen, återvinningsstationerna, administration, information och räntekostnader som behövs för att organisationen kan sköta insamlingen enligt lagar och krav. Har man ett uppehåll i sophämtningen betalar man ändå grundavgift, det är endast hämtningsavgiften som man inte behöver betala.
 
Jag tar hem alla mina sopor från stugan och behöver inte ha någon soptunna.
Enligt Miljöbalken har kommunen både en rättighet och en skyldighet att hämta sopor vid alla fastigheter. Därför har man inte rätt att köra sina sopor hem utan endast till den uppställningsplats som renhållaren har anvisat. Den enda gång man inte behöver sophämtning är om man bara vistas för tillsyn i sin fastighet. Då måste man ansöka om detta på en speciell blankett som erhålls av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Den ansökan måste göras varje år och uppehållet måste gälla minst fyra månader för permanent boende och hela säsongen för fritidshus.

Jag bränner mina sopor, varför ska jag då ha ett kärl?
Det är inte tillåtet att bränna sina sopor enligt Miljöbalken. Sopor får bara förbrännas i speciella avfallsförbränningsanläggningar på grund av de gaser som bildas när man bränner soporna. Att bränna sina sopor själv är ett miljöbrott som kan leda till böter och fängelse i värsta fall.

Det blir så lite sopor så jag behöver ingen hämtning.
Bra, då är du duktig på att sortera! Det du kan göra är att välja ett så litet kärl som möjligt och ett långt hämtningsintervall. Ett annat alternativ är att dela kärl med en granne. Vid flera domar i Miljödomstolen har det framkommit att det alltid bildas en viss mängd avfall som inte kan tas om hand på den egna fastigheten på ett miljövänligt sätt. Exempel på sådant avfall är disktrasor, diskborstar, dammsugarpåsen och trasiga kläder och skor.

Varför måste jag betala grundavgift även för min sommarstuga?
Varje enskild fastighet/tomträtt genererar egna kostnader såväl vid återvinningscentralen, miljöstationerna som för administrationen t.ex. abonnentregistret. Därför finns det stadgat i Kristinehamns kommuns föreskrifter/ taxan att avgiften ska betalas av alla fastigheter.

Kompost

Hur påverkas jag som har hemkompost av matavfallsinsamlingen?
Har du en godkänd kompost idag och vill fortsätta med att kompostera själv så går det bra. Du kommer inte få ut något brunt kärl för matavfall utan kommer endast ha det gröna kärlet för brännbart avfall precis som du redan har idag. Tänk dock på att du måste också skicka in valblanketten när du får den så att vi vet att du tänkt fortsätta med hemkomposten.

Vad är prisskillnaden på att kompostera själv jämfört med att vara med i matavfallsinsamlingen?
Taxan för hemkompost är ca 10 % lägre än taxan för ett normalt villaabonnemang.

Vilket är bäst för miljön, att lämna matavfallet till kommunen eller kompostera själv?
När man komposterar på den egna tomten så tar man endast vara på näringen i avfallet och inte på energin i avfallet, den avgår som värme och utsläpp av växthusgaser. Dock går det inte åt någon energi till transport. Vid insamling och rötning av avfallet tas både energin och näringen tillvara. Näringen tillvaratas i form av biogödsel och energin i form av biogas. Samtidigt så går det åt lite energi för transport av matavfallet. De studier som gjorts av Chalmers mfl pekar entydigt på att det är energieffektivare att ta hand om matavfallet och köra det till centrala anläggningar och röta det!

Jag vill börja kompostera mitt matavfall själv, hur gör jag?
För att få kompostera själv måste en ansökan skickas in till miljö- och byggnadsnämnden. Blanketten hittar du på http://www.kristinehamn.se/kommun-politik/blanketter-avfall-atervinning. Komposten måste vara skadedjurssäker och måste skötas ordentligt så att inte olägenheter uppkommer för dina grannar.