Gå till navigation - Gå till subnavigering - Gå till innehåll

Tips vid kompostering

Innan du börjar kompostera behöver du söka tillstånd hos miljö- och byggnadsnämnden eftersom du ska bortskaffa avfall på egen fastighet. Blanketter hittar du här till höger. Det är kostnadsfritt att ansöka om kompostering.

Så funkar det

Kompostering är en nedbrytningsprocess och för att maskar, bakterier, svampar och andra kryp ska kunna bryta ned det material som finns i komposten finns det lite att tänka på. För att processen ska fungera behövs:

Syre

För lite syre gör att materialet ruttnar istället för att förmultna, detta ger dålig lukt.

Kväve och kol

Kol finns i t.ex. kvistar, torra löv, torrt gräsklipp och spån. Kväve finns i t.ex. hushållsavfall och färska växtdelar. Det är viktigt att det är en balans mellan kol och kväve i komposten. Vid för mycket kol så avstannar processen och för mycket kväve ger illaluktande ammoniakdoft.

Fukt

Är det för torrt avstannar processen. Myror i komposten kan vara ett tecken på detta och det avhjälps genom att vattna komposten. Om det är för blött i behållaren, kan illaluktande lakvatten bildas. Fluglarver trivs i fuktiga miljöer. Använd mer strö för att få bort en del av fuktigheten och tänk på att dränera bort vattnet.

Hur lång tid tar det?

Det beror på behållarens utformning, temperatur, isolering, vad som komposteras och hur den sköts. Det går alltid snabbare att bryta ned finfördelat material. Är förhållandena bra, tar det ca 6 månader. Materialet bör efter denna tid luftas i en enkel, ventilerad behållare s.k. eftermogna.

Hur börjar man?

Behållaren ska ha nät (8 mm maskstorlek) i botten och vara skadedjurssäker. Sedan läggs grenar i botten samt lufthål så man får in syre. Detta ger även möjlighet för maskar att krypa in och börja arbeta i komposten.

Detta kan komposteras (gäller endast varmkompost)

  • Skal från frukter och grönsaker.

  • Bröd

  • Kaffe- och tesump

  • Trädgårdsavfall (flisa gärna kvistar och grenar)

  • Rester från omplanering av krukväxter.

  • Hushållspapper (i mindre mängder och de får inte innehålla farliga ämnen, detta kan förstöra det framtida användandet av kompostmaterialet)

  • Äggskal (tar lång tid att bryta ned, bör finfördelas)

  • Fisk, kött och kyckling
    Att tänka på vid kompostering av animaliska produkter är att placera dessa rester i mitten av komposten för att undvika skadedjur. Större köttben är svårnedbrytbara, därför rekommenderas att slänga dessa i vanliga soporna.)

Kompostera inte

  • Det material som du lämnar vid återvinningstationer

  • Papper som är överdraget med t.ex. vax, plast etc.

  • Fimpar och städdamm (dammsugarpåsar)

  • Aska och kalk (aska har för högt pH och kan ”bränna” komposten)

  • Sjuka växtdelar

  • Större benrester

Skötsel

När du ska sköta komposten är det viktigt med rätt fuktighet och tillgång till syre. Hushållsavfall ska varvas med strömaterial (t.ex. torra löv, flisat trämaterial eller kutterspån). Ventilera genom att röra om i komposten eller ha en pinne till hands varje gång du tömmer en hink och kan blanda runt lite med pinnen varje gång. Viktigast är att ytskiktet (20-30 cm) får luft.

Kompostmaterialet ska kännas som en urkramad tvättsvamp om konsistensen är rätt.

Lycka till!