Gå till navigation - Gå till subnavigering - Gå till innehåll

Reningsverk

I Kristinehamns kommun finns tre reningsverk. Det största verket, Fiskartorpet, är beläget på Presteruds udde. Här tas spillvatten emot från Kristinehamns tätort, Ölme och Björneborg. Nybble och Bäckhammar har egna reningsverk.

Fiskartorpets reningsverk
Fiskartorpets reningsverk byggdes 1962-1964. Ledningsnätets längd är 162 km och det finns 30 pumpstationer. År 2012 var 18 972 personer anslutna.

När avloppsvattnet når reningsverket renas det med tre olika tekniker:

Mekanisk rening
Den mekaniska reningen består av ett rensgaller där tops, hushållspapper och annat skräp fastnar. Skräpet (ca 240 kg/vecka) tvättas, pressas och transporteras sedan bort till förbränning. Därefter följer en bassäng med ett sandfång där kaffesump och sand sjunker till botten, sanden tvättas sedan i en sandtvätt och transporteras bort. Avloppsvattnet leds till en försedimenteringsbassäng via en luftad kanal där järnklorid tillsätts för att fälla ut fosfor och viss mängd organiskt material från vattnet som sedan tas ut som slam.

Kemisk och biologisk rening
Vattnet renas sedan biologiskt och kemiskt i en aktivslamanläggning med kväveavskiljning. I det biologiska steget renas vattnet med hjälp av bakterier. I Fiskartorpet tillsätts även kemikalier i det biologiska steget, så kallad simultanfällning. Bakterierna bryter främst ner organiskt material och tar upp närsalter som kväve och fosfor. Dessa bakterier växer i flockar, samtidigt fälls fosfor ut tillsammans med kemikalier som tillsätts. Samtliga partiklar som bildas avskiljs från vattenfasen i följande sedimenteringssteg där flockar av bakterier och utfällningar orsakade av kemikalier sjunker till botten.

Filtrering
För att säkerställa att vattnet inte innehåller partiklar innan det leds ut i Varnumsviken slutbehandlas det i en filteranläggning.

Slambehandling
I slambehandlingen pumpas det sedimenterade slammet till en förtjockningsanläggning. Där blir det utspädda slammet tjockare, dels genom att sjunka ihop av sig självt, dels genom mekanisk förtjockning. Slammet pumpas därefter till rötkammaren där det rötas i 35 grader i en mesofil process. Under rötningen bildas biogas som används till uppvärmning i våra lokaler. Slammet avvattnas ytterligare i en centrifug och transporteras bort som deponitäckning.

Så här hjälper du kommunen att få ett rent slam

Det är vad vi alla häller i våra avlopp som avgör hur rent slammet är. Redan i affären kan du som konsument vara med och påverka kretsloppet genom att välja dina varor därefter, läs mer i broschyren om uppströmsarbete för hushållen.

Över åren har kraven på verkens reningseffekt ökat. Främst gäller det kraven på näringsämnena kväve och fosfor som bidrar till övergödning och algblomning i sjöar och hav. Samtliga verk i Kristinehamns kommun klarar gränsvärdena för dessa ämnen. Däremot finns det andra ämnen som reningsverken inte kan rena bort. Tungmetaller som kadmium och kvicksilver försvinner eller förändras inte genom rening utan hamnar i det slam som rötas vid verken.

Vårt mål är att slammet, som innehåller en stor mängd fosfor, ska innehålla så låga halter av tungmetaller och andra miljögifter att det kan användas som växtnäring i skog och på åkrar. Genom certifieringssystemet REVAQ, ett samarbete mellan VA-branschen och LRF, sker uppströmsarbetet för att kunna återföra det växtnäringsrika slammet till åkermark. Förutsättningen är att användarna av avloppet tänker på vad som hamnar i det.

Dagvatten

I samband med olyckor och läckage finns risk att föroreningar sprids med dagvatten. Dessa föroreningar kan, förutom att leta sig ner i våra vattendrag, påverka och störa driften på de kommunala avloppsreningsverken. Läs mer om skyddsåtgärder för dagvatten.